Varför tycker så många örebroare att besluten fattas ovanför deras huvuden? Är det för att dagens majoritet hellre tar beslut i stängda rum och informerar efteråt, än diskuterar först och beslutar i öppenhet därefter.

Det där är inte min beskrivning av dagens kommunledning (även om det skulle kunna varit det). Det är den nuvarande kommunledningens beskrivning av den föregående… De borgerliga partierna skrev så i sitt valmanifest och lovade: ”Vi lovar att skapa en kommunledning där samtalet med medborgarna kommer först, där medborgarna har möjlighet att påverka innan besluten tas.”

Konstigt att det går så fort att glömma vad man lovat:

• Idag på Kommunfullmäktige tyckte Lennart Bondeson (kd-kommunalråd) att det var konstigt att vi socialdemokrater frågade om vårdnadsbidraget (vad det kostar och om de diskuterat det med örebroarna), det var ju inte klart än… Nä, just det. Vi socialdemokrater tycker ju att örebroarna borde få reda på läget i frågan innan kommunledningen fattar beslut ”i stängda rum och informerar efteråt”.
• Inger Högström-Westerling är moderat kommunalråd och ansvarig för näringslivsfrågor i Örebro kommun. Hon hör ingen kritik från företagare mot kommunledningens senfärdighet.  Men hon vill lyssna, om den är ”konstruktiv och riktas till den det berör”. Jag vet att kritiken är utbredd och jag vet att hon har hört kritiken, men hon vill inte låtsas om det. Så var det med det öppna och tydliga ledarskapet. Så var det med viljan att förbättra näringslivsklimatet.
• Staffan Werme är folkpartist och kommunstyrelsens ordförande. Han hoppas att oppositionen ska ”ställa upp” på kommunledningens stympade Truckstop (eller ”The project formerly known as Truckstop”, som vi brukar säga). Han låtsas inte höra kritiken från bensinbolagen, från åkarna, från transportbranschen, från det lokala näringslivet.

Staffan Werme redovisade dessutom en rent nyliberal hållning till gemensamma ansträngningar. Han låtsas att han inte förstår skillnaden mellan att marknaden kräver exempelvis 10 procents avkastning från Truckstop år ett (vilket förmodligen först uppnås runt år sju) och att projektet på lång sikt kan vara lönsamt. ”Ett minskat avkastningskrav är en förtäckt kommunal subvention”, sa Staffan Werme. Låt oss försöka ta det enkelt: om kommunens bolag Örebro Porten exempelvis skulle satsa 10 miljoner i Truckstop, och detta varje år genererar en avkastning som är högre än den ränta som satsningen kostar (och att satsningen på sikt genererar mer och mer pengar). Är det då lönsamt eller olönsamt? Staffan säger att det inte är det, för han menar att det är marknadens krav som är avgörande. Om alla resonerade som Staffan Werme skulle inga satsningar göras. Inga företag utom de mogna och multinationella (eller de extremt snabbväxande) skulle ha råd att satsa och utvecklas. Vi skulle få en monopolkapitalism som ingen hittills sett maken till.

Att Truckstop är viktigt för miljön och för Örebros utveckling motiverar i sig en satsning med kommunala initiativ. Trist att kommunledningen idag förmodligen begravde frågan.